Ekonomisk brottslighet ligger bakom många konkurser

Det kommer allt fler alarmerande uppgifter, bland annat från Ekobrottsmyndigheten, om att så många som vart fjärde bolag som går i konkurs misstänks vara oseriöst eller uppvisa bedrägligt beteende.

– Om ett bolag exempelvis har väldigt hög omsättning, men ingen personal, så är det en varningsklocka på att det kan ha använts för ekonomisk brottslighet. Andra indikationer är snabba ägarbyten eller att styrelsen i bolaget bytts i flera omgångar eller att man använder sig av så kallade målvakter, säger Harald Stjerna på Syna.

På Ekobrottsmyndigheten ökar antalet ärenden med företag som kan kopplas till den organiserade brottsligheten.

– Vi kan se att det förekommer aktiebolag som startas i syfte att begå ekonomisk brottslighet redan från början, eller att de köps av en tidigare ägare med god kreditvärdighet, säger Henrik Lundin som är strategisk ekorevisor vid Ekobrottsmyndigheten.

– Sedan används de för att till exempel begå kreditbedrägerier eller att ta upp lån som man inte har för avsikt att betala tillbaka. Det förekommer i ökad utsträckning.

I ett typiskt upplägg använder kriminella en målvakt för att starta ett aktiebolag Sedan utnyttjas företaget till max för att begå brott tills det slutligen försätts i konkurs.

– Bolagens livscykel är ofta ganska kort. Man använder bolaget för det syfte man har, till exempel kreditbedrägerier, göra inköp av maskiner eller för att skriva fakturor för att dölja svart arbetskraft. Andra har specialiserat sig på så kallade välfärdsföretag, där man tillskansar sig ersättningar för exempelvis personlig assistans, som man inte har rätt till. Det kanske används i några månader för att sedan försättas i konkurs.

– För att undvika att dras in i ekonomisk brottslighet eller risker att drabbas av ekonomisk skada gäller som alltid att ha kontroll på med vem man gör affärer. Något som vi på Syna är experter på genom våra olika tjänster.