Höjda räntor kan utlösa ny konkursvåg

Konkurserna i Sverige ökade i maj men har minskat under 2022 och är nu på en lägre nivå än före Coronapandemins utbrott. Samtidigt finns en oro för att en ny konkursvåg kan vara på väg, när räntorna skjuter i höjden.

Antalet konkurser i Sverige ligger för närvarande på en förhållandevis låg nivå och är tillbaka på samma nivå som före Coronapandemin, eller till och med något lägre.

– Hittills i år har 2 312 företag gått i konkurs jämfört med 2019 då 2 601 företag tvingades lämna in sin konkursansökan, konstaterar Karl Stjerna, VD för kreditupplysningsföretaget Syna. Mest kritiskt var det dock 2020 då 3 147 företag försattes i konkurs inom loppet av årets första fem månader.

Nu i maj ökade visserligen konkurserna på riksnivå men bara med måttliga 3 procent jämfört med maj 2021. De branscher som har det tuffast är byggsektorn och restaurangbranschen. Inte helt oväntat eftersom det är två branscher som ofta ligger högt i konkursstatistiken.

– Att konkurserna minskar på bred front är naturligtvis glädjande nyheter. Det visar att svensk ekonomi står förhållandevis stark. Samtidigt finns det orosmoln vid horisonten som kan resultera i en ny våg av konkurser längre fram, fortsätter Karl Stjerna.

Ränteutvecklingen är en kritisk faktor, även om räntorna fortsatt är förhållandevis låga. Riksbanken har emellertid aviserat att fler höjningar kommer under året. Högre transportkostnader och kraftigt ökade priser på många varor, inte minst på dagligvaror, är andra omständigheter som kan ge negativa effekter.

– Höjda räntor kommer att tynga redan högt belånade företag, men också hushåll. Därmed minskar människors vilja att konsumera, när man får mindre pengar kvar i plånboken. Hushållens minskade utrymme för konsumtion påverkar därför i sin tur både traditionella butiker och e-handel negativt, när efterfrågan på varor och tjänster avtar.

– Höjda räntor påverkar också bostadsmarknaden negativt, både befintliga bostadsrätter och småhus men också nyproduktion. Bostadsutvecklare och nybildade föreningar är ofta högt belånade med följd att nyproduktionen av bostäder kommer att bromsa in.

– Även äldre bostadsrättsföreningar med hög belåning kan få bekymmer när det är dags att omförhandla lånen. Därför är det inte heller uteslutet att vi framöver kommer att få se bostadsrättsföreningar som går i konkurs, menar Karl Stjerna.

Hur energikostnaderna utvecklas är ett annat orosmoment. Mycket tyder på att vi får vänja oss vid högre energipriser än vad vi varit vana vid i Sverige, nu när Europa, som en direkt följd av kriget i Ukraina, ska göra sig av med sitt beroende av rysk olja och naturgas.

– Sammantaget är min bedömning att det finns flera skäl att vara observant på den fortsatta utvecklingen. Och för företagen att ha kontroll på vem man gör affärer med, avslutar Karl Stjerna.

Se listan på alla AB som gått i konkurs:
https://kreditrapporten.se/konkurser-maj-2022