Konkurserna minskade i januari. Hur blir det framåt?

I januari minskade konkurserna i Sverige med 10 procent. Trots det finns det anledning till oro för vad som komma ska. För krogbranschen och flera andra branscher väntar tuffa tider.

– Mina farhågor är att vi kommer att få se ett kraftigt ökat antal konkurser de kommande månaderna i en bransch som i det närmaste fått näringsförbud. Det är mycket oroande, säger Harald Stjerna, partner på kreditupplysningsföretaget Syna.

Antalet konkurser i Sverige pendlade upp och ner från månad till månad under förra året, med rejäla toppar i framför allt mars, april, maj och december.

– Sammantaget ökade antalet konkurser i landet med 4 procent, berättar Harald Stjerna. En ökning med 4 procent kanske inte låter så dramatiskt. Men bakom siffran handlar det om över 6 500 företag som gjort konkurs och att tusentals arbetstillfällen gått förlorade.

– Framför allt rör det sig om mindre företag, eftersom de ofta har mindre marginaler och i och med det också sämre uthållighet att klara en kris som den pågående coronapandemin.

Olika branscher har drabbats olika hårt, fortsätter Harald Stjerna. En bransch som sticker ut mer än alla andra i konkursstatistiken är restaurangbranschen som förlorat stora delar av sin omsättning, och nu går på knä.

– När det gäller restaurangerna kan man befara ett stort antal konkurser den närmaste tiden. Årets tre första månader brukar av tradition vara tuffa och i år går många restauranger in i den värsta perioden med nära noll i likviditet efter en december utan vare sig julbord eller personalfester, som annars brukar fylla på krogarnas kassa så att de klarar vintermånaderna.

– En annan orsak är att mycket av det stöd som regeringen lanserat varit illa anpassat till de små företagens behov, som krogbranschen. Det har varit svårt eller i det närmaste omöjligt för dem att ta del av dem. Ett större tillverkande företag kan lättare anpassa produktionen och permittera sina anställda. Men för företag i servicebranschen är man tvungen att ha en viss bemanning för att över huvud taget kunna driva verksamheten. En förlorad intäkt – ett outhyrt hotellrum eller en tom restauranglokal – går heller aldrig att ta igen.

– Inte heller systemet med hyresreduktion har fungerat särskilt bra. Det kan inte sökas direkt av den som driver restaurangen eller en butik, utan ska sökas av fastighetsägaren, som i många fall är ointresserad eftersom de sänkta hyresintäkterna påverkar det egna företagets balansräkning och därmed värde.

Givetvis har även andra branscher fått känna på konsekvenserna av coronapandemin. Byggsektorn är en sådan med ett stort antal konkurser, särskilt bland mindre företag som tillhandahåller hantverkstjänster.

– Motigt är det också inom detaljhandeln. Många butiker brottas med minskad omsättning och lönsamhet. Dels beroende på att många kunder stannar hemma som följd av corona, men också som en konsekvens av kundernas förändrade köpbeteenden, när man gör fler av sina inköp på internet. Något som gäller framför allt sällanköpsvaror. Därför finns det mycket som också talar för en fortsatt butiksdöd, konstaterar Harald Stjerna.

Att antalet konkurser i Sverige minskade med 10 procent i januari kan man inte dra allt för långtgående slutsatser av. Dels kan det finnas en viss eftersläpning i inrapporteringen, dels måste utvecklingen ses över en längre period för att man ska kunna dra några mer omfattande konklusioner.

– Utvecklingen framöver är också starkt beroende av att de olika stödsystemen fortsätter. Dras exempelvis permitteringsstödet tillbaka, som är viktigt för många företag, kan vi förvänta oss många fler konkurser framöver, men också en kraftig ökning av antalet uppsägningar och därmed ökad arbetslöshet, avslutar Harald Stjerna.

---

Se statistik i ditt län, din kommun eller ort:
https://kreditrapporten.se/konkurser-januari-2021

---