När är det dags att försätta ett företag i konkurs?

En konkurs kommer sällan som en blixt från en klarblå himmel. Långt innan har det vanligtvis funnits varningssignaler. Många dröjer ändå alldeles för länge och riskerar därmed att förlora både företag och att drabbas personligen.

Konkurser i sig är både bra och nödvändiga. Den osentimentala åsikten har Peter Öfverman som är en av Sveriges mest erfarna konkursförvaltare och tillika VD för Ackordscentralen.

– Särskilt hårt kan det låta nu när vi nu haft en så stor ökning av antalet konkurser som de senaste veckorna och månaderna, säger han. För de som är drabbade är det en personlig tragedi att se hela sitt livsverk slås i spillror och att i värsta fall förlora såväl företag, sin försörjning som sina besparingar.

– Men fakta kvarstår, i grunden är konkurser en naturlig del i ett sunt näringsliv. Olönsamma företag som av en eller annan anledning inte kan leverera det som efterfrågas har inget berättigande eftersom de på sätt och vis bromsar utvecklingen.

– Det som skiljer den nuvarande krisen jämfört med tidigare kriser är att utslagningen även drabbar företag som i grunden är livskraftiga, men som inte kan överleva för att de inte längre har några kunder som en följd av den pågående pandemin.

Vad ska man då som företagare göra när man inser att verksamheten håller på att gå överstyr?

– En konkurs kommer sällan som en blixt från en klar himmel även om det i rådande pandemi kan gå väldigt fort att gå från svarta till röda siffror, fortsätter Peter Öfverman. Ofta har det funnits både en och två och tre varningssignaler som pekat på att allt inte varit som det borde. Det vanligaste är att det börjar med att företaget får likviditetsproblem, det vill säga att man får svårt att betala sina räkningar i tid. Andra tydliga signaler är att försäljningen viker, kunderna försvinner och att ett eventuellt lager växer.

– Ett klassiskt fel som många gör är att man väntar alldeles för länge innan man bestämmer sig för konkurs. Under tiden som gått har situationen ofta förvärrats och en tänkbar rekonstruktion av företaget är inte längre möjlig, när värden som funnits i bolaget holkats ur.

– Ett annan sak många inte gör, men borde göra för att undvika en konkurs, är att ta hjälp utifrån av någon som kan se på verksamheten med objektiva ögon. Någon som kan bedöma företagets förmåga att överleva på sikt men också kan peka på förändringar som är nödvändiga att göra.

– Ytterligare ett misstag är att man låter känslorna ta överhand, att man hoppas i det längsta att det ska vända, vilket det nästan aldrig gör. Att då, vilket inte heller är helt ovanligt, gå in med eget kapital eller låna mer pengar i banken mot personlig borgen för att rädda verksamheten är inte tillrådligt. Resultatet är att man kan bli av med både hus och hem.

Peter Öfverman understryker också hur viktigt det är att man som ägare och styrelseledamot måste ha kontroll på företagets balansräkning, att vara observant på när hälften av bolagets aktiekapital är förbrukat.

– Då ska man, om inte nytt kapital kan tillföras, se till att bolaget träder i likvidation och avvecklas. Det vill säga: går i konkurs. Gör man inte det kan man bli personligt betalningsskyldig för bolagets skulder. Det samma gäller om man inte betalar in skatter och arbetsgivaravgifter.

– I tider som dessa med Coronaepidemi, där mycket inte längre fungerar som vanligt, är det särskilt viktigt att vara observant, även på tillsynes små förändringar som snabbt kan utvecklas till stora problem som på kort tid kan få ett företag på obestånd, avslutar Peter Öfverman.