Svenskarnas skuldberg rekordstort

Allt färre svenskar hamnar hos Kronofogden. Samtidigt är skulderna större än någonsin och de fortsätter att växa snabbt.

Vid årsskiftet fanns 391 039 personer registrerade hos Kronofogden, en minskning med 11 166 personer sedan förra året och den lägsta siffran sedan 1991.

Bakom minskningen finns två huvudorsaker. För det första minskar skulderna framför allt till staten. Det beror främst på att radio- och TV-avgiften avskaffats, men också på att färre får skulder relaterade till exempelvis fordon, skatt och studier. För det andra har den ekonomiska återhämningen efter pandemin varit stark och de olika stödpaket som sjösatts har fungerat som en sorts krockkudde.

Antalet personer med skulder hos Kronofogden minskar i alla män och i 240 av landets 290 kommuner. Fyra kommuner ligger kvar på samma nivå som under förra året och i 46 kommuner ökar antalet skuldsatta.

Vid årsskiftet noterades samtidigt en ny rekordnivå för svenskarnas sammanlagda skulder hos Kronofogden. Den är i dag 94 miljarder kronor. Det är en ökning med ungefär 7 miljarder sedan förra året, eller närmare 20 miljoner om dagen. På tio år har skuldberget vuxit med över 32 miljarder kronor. En annan tendens är att de som har skulder hos Kronofogden har allt större skulder. Medianskulden låg vid årsskiftet över 65 000 kronor, vilket är en tydlig uppgång jämfört med för bara några år sedan.

Till svenskarnas skulder hos Kronofogden ska också läggas de skulder som många har till olika finansbolag, ofta kopplade till konsumtionslån, där skulden i många fall också ökar. Även här handlar det om mångmiljardbelopp.